Kenyalivet

Det gick ganska så fort att hitta tillbaka till det härliga föräldralediga livet här i Kenya. Särskilt nu när vi bor på samma ställe som förra gången och känner till affärer, restauranger och små mysiga marknader. Dock är det mycket som har kommit till och en del som har försvunnit. Det är många nya familjer på plats som skaffat sig nya favoritställen att gå till och tur är väl det.

Våra kära vänner, familjen Camsell, som vi lärde känna hemma i Göteborg, fanns här på Gemina och tog emot oss när vi anlände. Dom har en härlig erfarenhet av resor och kommer förhoppningsvis att dra med oss på mycket spännande saker här i Kenya. Igår hängde vi på dem till en söt liten marknad, ca en halvtimme resväg. (på ditvägen, hemvägen inklusive fredagstrafik= 1,5 timmar) De hade kontakt med en liten dam som gjorde fantastiska korgar i vackra färger. Pappan i familjen är grym på att förhandla så vi överlät dealandet till honom. Så här blev barnens leksakshyllor:

Annars är det mest småutflykter än så länge. Till affären, till poolen, till restaurangerna när vi inte orkar laga mat. I torsdags firade jag och min älskling 14 ÅR tillsammans. Det firade vi på cake plaza med varsin smaskig tårtbit

 

På kvällen var det nämligen lite tjejkväll på Safari hotel. Det var en härlig afrikansk show med massa dans och acrobatik. GRYMT vältränade män och kvinnor uppträdde till afrikanska trummor och sång. Maten som serverades var kött. Ja, typ bara det :) krokodil, struts, gris, nöt, kamel mm. Servitörerna kom med stora spett där de skar av köttbitar till oss. Fantastiskt gott. Sedan var det ju efterrättsbuffé. Och konstigt nog finns det alltid liiite plats kvar i magen. :) Vi dansade en stund på nattklubbens dansgolv. Dock var det BARA vi där. + 2 små japaner som satt i hörn och iaktog oss på avstånd. Marie (kenyamamma från förra gången vi var här) var i Kenya för att göra ett dramaprojekt i slummen. Det blev lite som en avskedsmiddag för henne och hennes två dramavänner. Vi hoppas dock på att hon och hennes familj snart återvänder till Kenya för syskon.

 

 

I torsdags blev jag faster!! Fredrik och Ellen fick en liten flicka och allt hade gått bra. Jag är såklart överlycklig över vår nya lilla familjemedlem och Movitz är nöjd över att den lilla kusinen äntligen kommit. Dock känns det så otroooooligt jobbigt att vara så långt borta just nu. Hemlängtan har inte varit så påtaglig fram tills jag fick fotot på min lilla brorsdotter. Hon är så fantastiskt fin och jag skulle så gärna vilja lära känna henne i början av hennes liv. Men tyvärr finns det inte någon möjlighet till det. Jag längtar också extra mycket efter mamma och pappa just nu. Tack och lov finns skypen som faktiskt funkar helt okej. Men kära familj där hemma, ni ska veta att jag tänker på er varje sekund just nu. Massor av kramar till er!!!!