Som väntande kenya-mamma har jag burit ett halsband med ett
hjärta. I hjärtat står “I
carry your heart, I carry it in my heart”. Som jag skrev tidigare så var
det en otrolig känsla när Emma greppade tag I hjärtat för första gången och jag
kände hennes små fingrar mot min hud. Lika starkt minns jag ögonblicket då
Movitz för första gången tog i hjärtat. Vi satt på en bänk utanför hans barnhem
och han sträckte sig mot mig och kände försiktigt på mitt halsband. Det var som
om allt föll på plats. Cirkeln var sluten. Efter att vi fått Movitz med oss
från barnhemmet så kände jag inte längre något behov av att bära halsbandet.
Jag fick en ring av Mathias med en blå tanzanit-sten där Movitz namn finns
ingraverat, denna har jag numera alltid på mig. Precis som förra gången med
Movitz kände jag redan på Emmas barnhem att jag inte behöver bära mitt ”väntabarn”-hjärta
längre. Då fick jag plötsligt ett paket av Mathias. En svart ask med Evfa
Attlings märke på. Det innehöll ett annat hjärta. Ett som passade precis till
nyckeln som jag redan bar runt halsen.
Nyckeln var en julklapp från Movitz och hjärtat symboliserar
Emma. Nu bär jag dem båda runt halsen. Det känns så bra att alltid ha dem båda
så nära.
Linda, du har en underbar man som vet det exakta ögonblicket för att ge något meningsfullt. Det var en enormt fin present som du är värd. Tack Mathias för att du tar så väl hand om vår dotter och barnbarn.
SvaraRaderaEn stor kram.